.
D-day
Åh, jag har nu återgått till arbetet efter min lilla "mini-semester". Hade verkligen noll motivation i kroppen i onsdags morse när dagen d var kommen, nästan så jag blev lite arg på mig själv för att "förslappat" mig själv med dåliga sov & matvanor under mina lediga dagar & självförvållat då framkallat slacker-syndromet. Men! Eftersom jag har världens bästa jobb, kollegor & brukare så fylldes min tank med motivation genast upp när jag klev innanför dörrarna på jobbet! Tänk att man tillåter ens egna hjärna spela såna spratt med en ibland... Nu är det alltså ganska mycket jobb som står på planeringen de kommande sex veckorna så jag har faktiskt inte tänkt putta in något annat speciellt i de få lediga dagar som finns där i suset.. Misstänker också att dem sex veckorna kommer dundra förbi i en vinande fart och vara över innan jag ens hunnit reflektera över det. Med ett avklarat tjugofyra-timmars pass hasandes efter mig måste jag nog erkänna att en viss trötthet har infunnit sig så jag skall helt enkelt lyda kroppens order. Ciao